Det var vi som byggde landet

med våra händer och vår rygg.

Nu frågar vi för vem det är

vi byggde detta land?

Det var så vackert, stiligt och så beaktansvärt det vi såg  på Viking Cinderella häromdagen. Efter en god middag gick vi – jag och min fru – bort till nöjesdelen av fartyget. Där satt de i baren och väntade på att dansen skulle börja. Det fanns ingenstans att sitta, det var fullt och det var en skön stämning. På scenen försökte tre ur personalen ”värma upp publiken” innan showen skulle starta. Det gick väl så där! Det gjorde inte så mycket att de var hellre än bra. Resultatet var trivsamt. Publiken mådde gott och det var de sannerligen värda. Jag mådde också gott!

Varför? Ja, en anledning var ur en egosynpunkt att de fick mig att känna mig som en fjortis trots att jag är 67. Den enda som var yngre var nog hon som stod intill mig. Härligt! Men och det är ett viktigt men! Det som slog oss var att de som satt framför oss var de som byggt vårt land och nu fick njuta sitt otium. Den insikten fick mig att snudd på böja huvudet i respekt och säga ett stort TACK.

Det var de som byggde landet är en kampsång från 70-talet och texten har jag aldrig glömt. Frågan om ”för vem det är vi byggde detta land” kändes så stark för oss när vi stod där och tittade ut över alla dessa vackra människor med silvergrått hår. När detta skrivs är det den 27 november 2019 och det är mörkt, regnigt, småkallt och man drar sig gärna för att gå ut. Som ni säkert förstår så menar jag inte vädret. Det kan vi ju inte göra något åt! Vårt samhälle har blivit kallt.

Tage Danielsson skrev

”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord

ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?

Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar

men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar”,

Sossarna är i kris, invandrarna väller in, gängkriminaliteten ökar tusenfalt, bankerna tvättar pengar åt gangsters i Baltikum, SD växer dag för dag och polisen beslagtar jackor från presumtiva knarkare. Listan går att göra lång, mycket lång. För att inte tala om hur det ser ut i resten av världen! Den är ju på väg att gå under. Det är november!

Där sitter gamlingarna och jäser med en GT i handen. De mår gott och jag älskar det. Den här kvällen, den här kryssningen är de värda. Ge dem den show de ser fram emot att uppleva tänker jag när det är dags för fyra vackert klädda ungdomar gör sig beredda att framföra sin julshow. Bra! Pay back time! Men nej, sämre föreställning har jag sällan sett. Visst är de unga och vackra med någorlunda sångröst men framträdandet är så jävla dåligt att de borde skämmas. Det känns som om de struntar totalt i publiken. Vi skäms å deras vägnar och går iväg.

Vad göra nu? Vi går till puben där brukar det vara karaoke eller kanske en trubadur som underhåller. Publiken är åldersmässigt densamma och jag är osäker på om jag år nog gammal för att få köpa en drink. Vi får varsitt glas och det är nu solen bryter fram. Äntligen!

Janne från Värmland måste vara en av Sveriges främsta underhållare. Trubaduren för kvällen får oss med halvtaskiga skämt, underhållande musik och framför allt spelglädje att förstå vad som menas med begreppet ”rock the boat”. Tack! Jag har jobbat med att undervisa i teater i över 40 år, föreläst i retorik i över trettio år och är en kritisk jävel som ser alla fel du gör. Janne gör allt rätt, det är så bra att han borde få jobb på landets scenskolor. Hans sätt att kommunicera med oss, skoja med oss, men framför allt låt oss vara involverade i underhållningen är av yppersta klass. Det må se improviserat ut och är det till viss del för Janne kan hantverket, han är en mästare. Jag njuter, min fru njuter och vi som sitter där är en familj som trivs tillsammans. Han förstår vem, vilka som är publiken och anpassar sin show efter oss. Han ser att vi är en samling silverryggar som så här på ålderns höst vill ha en trevlig kväll. Han får mig att känna ”because I’m worth it” och bokar en kryssning till. Livet kan vara gott även en kulen kväll i november.

Nu är vi tillbaka till frågan som vi gamlingar ställde i början av detta blogginlägg. För vem byggde vi landet? Jo, för alla ”Janne från Värmland” som bryr sig om oss andra och gör så gott de kan.