Det kan vara farligt att plocka bär i trädgården. Det är så lätt att bli irriterad och förbannad eller snarare förbannad och irriterad. Nja, nu handlar det inte om avsaknad av vinbär eller stickande krusbärsgrenar. Det handlar om hur vi hanterar språket och hur många debattörer tror att det verbala skriket är det som gör att de tränger igenom mediafiltret och blir hörda.

Som ni säkert förstår tänkte jag på Jenny Bengtsson, förbundsstyrelseledamot i Hotell- och restaurangfacket och vänsterpartistisk riksdagskandidat. Hennes sätt att fördöma Stefan Lövfens inlägg på Facebook angående den tragiska konflikten mellan Israel och Palestina. Hennes kommentar ” ”Stefan Stefan Stefan varför uttrycker du dig som en jävla kossa?” är enligt mig så (förlåt, nu måste jag även ta i mycket för mycket) så jävla knäppt att jag skäms å hennes vägnar. Ja, det satt jag och tänkte på i trädgårdslandet och blev upprörd. Hur kan en person som är fackligt förtroendevald och sitter i en förbundsstyrelse och dessutom riksdagskandidat för Vänsterpartiet uttrycka sig så ogenomtänkt? Är hon helt intelligensbefriad? Eller är hennes formulering något som Vänsterpartiet och Hotell och Restaurangfacket står bakom? Jag blev så upprörd i mina tankar att jag gick in och sedan ut på nätet. Nej! Inga kommentarer från dem att det här var resultatet av en överhettad hjärna. Det är olyckligt tycker jag på många plan. Å ena sidan bör man – enligt mig – inte använda sådana epitet om den person som – enligt många av hennes kamrater i facket och partiet – ska bli landets kommande stadsminister. Å andra sidan anser jag att man faktiskt bör hyfsa språket till en nivå ovanför nämnda epitet.

Och som av en händelse är vi nu inne på en annan formulering som jag irriterad på. Det är det så moderna uttrycket ”jag tänker”, som ofta i en debatt/ intervju åtföljs som en fråga ”vad tänker du om det?”. Alltså, kom igen nu! Att tänka är en sak, att säga något är något helt annat. (Nu får du gärna tycka att jag är mer än lovligt löjlig). Men! Jag anser/ tycker/ hoppas att en person innan hen uttrycker sig om något tänker efter före. När de sedan tänkt efter, vägt argumenten för och mot varandra så uttrycker de en åsikt. Så varför ska de då säga att de tänker? Kan de inte stå för det de säger? Tror de inte på det de uttrycker? Eller är det helt enkelt så att de i de hippa hipsterkretsarna på Södermalm har blivit ett modeord som bör användas så ofta som möjligt för att markera att man är upplyst och införstådd med den rätta koden.

Lägg sedan till det här med åsiktskorridoren som blir allt trängre och trängre. Om du inte tycker och tänker rätt är du ute. Tyvärr känner vi nog alla till personer som föredrar att tystna istället för att bli kallade kossor och andra epitet som vita heterosexuella män.

Det här är alltså tankar som jag tänkt i vårt trädgårdsland idag. Frågan är om jag vågar säga att jag tycker att det är ett olyckligt debattklimat just nu eller ska jag bara tänka det?

Jävlars så spännande! Gång på gång, match efter match/ tal efter tal! Hur ska det gå? Kommer de att klara sig? Blir det straffläggning? Hur kommer de att spela? Vilken taktik/ argument kommer de att använda sig av? Ut med de gamla, in med de nya!

Parallellerna mellan VM i fotboll som i år fått epitetet Copa das Copas (det bästa VM-slutspelet i fotboll någonsin) och supervalåret är lätt att dra. Båda tillställningarna har gått från att vara lite lagom intressanta till att bli bland det häftigaste jag varit med om i fotboll och politik.

Vi har ”lag” som USA och Feministiskt Initiativ. De har funnits där i skuggan utan att lyckas göra allt för stort intryck. Men nu! Wow vilket genombrott! Dock! Så nära men ändå höll det inte in i det sista för fotbollen och om den senaste trenden är korrekt blir det nog samma sak för Fi!

Det finns ”lag” som England och Folkpartiet med en medveten linje och ett rutinerat manskap. De är kunniga, de är bra och de är respekterade men är sällan som bäst när det gäller mest. England åkte ur och trenden för Folkpartiet just nu är att de inte kommer att ”vinna” det här valet heller.

Centerpartiet har ett problem och det är att de är så centrala att de inte syns, inte hörs och inte gör några speciella avtryck. De är tyvärr så profillösa att jag inte kan hitta något lag som de kan jämföras med. Det enda ”lag” som jag ser som en spegling av C är Kristdemokraterna. Vad jag har förstått så finns även de med i valet. De har haft sin dag i Almedalen, men frågan är gjorde de något avtryck? Näh! Bra taktik, bra spelsystem räcker inte om de inte har spelare som kan spela/ förmedla budskapet. Dock har de ju så många fans att de kommer nog att bli inbjudna även till nästa val.

Vänsterpartiet? Ja frågan är ju om det är politiskt korrekt att ställa upp i ett så genomkommersialiserat evenemang som Copa das Copas. Näh, tror inte det! Och faktiskt är det så att jag kommer inte på något lag som de kan jämföras med. Vänsterpartiet finns och de kommer alltid att finnas där för det politiskt korrekta folket. All respekt till dem men det vore ju kul om de kom ut på arenan och lirade lite boll. Politik kan vara kul.

Spanien och Moderaterna är ju regerande mästare. Självgoda, lata och trötta är epitetet som drabbat de spanska spelarna när de gjorde fiasko och liknande adjektiv riktades mot Moderaterna efter deras debacle i EU-valet. Frågan är nu om de orkar och klarar av att studsa tillbaka. Personligen tror jag faktiskt att det inte är helt kört för dem (på gott och ont).

Belgien och Miljöpartiet! Unga lag med mycket kompetens och talang som har haft svårt att riktigt få till det när det gäller som mest. Lägg därtill en något rörig taktik och lite taskigt lagspel så blir det lätt en rödgrön röra som är attraktiv att titta på, men som inte har riktig substans till att vinna de viktiga matcherna. Men i år så! Ja, faktiskt så tror även jag att de kommer att lyckas bättre än vad jag tycker att de ska göra. Det blir spännande att se hur det går.

Så har vi ju klassiska storheter som Tyskland, Socialdemokraterna och Brasilien. Favoriter som bör vinna och som förväntas göra det i val efter val, VM efter VM, men som allt mer sällan gör just det. De har alltid ett mycket kompetent lag med rutinerade spelare på alla positioner med toppar som Müller, Neymar och Lövfen. Ingenting bör kunna gå fel, men som det ofta gör just det. Valet är inte avgjort ej heller VM-finalen. Men det som tidigare presenterats som en lätt match har helt plötsligt blivit en thriller. Lagbygget krackelerar och taktiken verkar inte hålla fullt ut. Matchen är långt ifrån avgjord. Personligen tror jag att det här blir en rysare av sällan skådat slag. De rödgröna må ha ledningen just nu men vi har sett att det kan svänga snabbt i både fotboll och politik.

Sverigedemokraterna då? Ja, det är ännu ett problem för mig i mitt taffliga försök att jämföra fotbollslag och politiska partier men också för det politiska etablissemanget. För att komma undan gör jag det som jag hoppas att de partierna inte gör. Jag negligerar att de finns med i matchen väl medveten om att de gör det. Min förhoppning är att de inte vinner fler matcher/ väljare. Det räcker nu!

Kvintessensen av dagens fundering är nog trots allt att finalen i Valet kommer att stå mellan de regerande mästarna Moderaterna som kommer att ha toppat formen till finalen och de gamla mästarna Socialdemokraterna som slitit hårt på vägen fram till den samma. Sossarna må ha det bättre laget och den smartare taktiken (enligt dem själva) men frågan är om de räcker till. Jag är inte riktigt säker. Tyvärr har de varit i den här situationen tidigare och då inte riktigt räckt ända fram.

När det gäller Copa das Copas tror jag faktiskt på Brasilien och Tyskland. De må ha spelat halvtaskigt och klarat sig på ett par centimeter när, men när finalen börjar står de där. Drömmen vore ju då att det brasilianska folket fick njuta av att deras lag tog hem titeln. Det här VM-et har kostat dem så mycket skattepengar att de är mer än värda att få njuta av segerns sötma.