Retorikens ABC – bokstaven P

Dagens fundering handlar naturligtvis om bokstaven P! Det är en bearbetning av ett längre kapitel från min senaste bok ”Jag är ingen talare, men … Din guide till högtidstalet”. Det kommer att ge dig kunskap och inspiration om hur du bygger ett tal med hjälp av retorikens 5 P:n. Läs, fundera och skapa sedan ditt tal utifrån denna modell. Jag garanterar att du kommer att lyckas. Var stolt när du framför det! Lycka till!

LEGOT som hjälper dig att lyckas med ditt tal

 Naturligtvis kan man göra på hur många olika sätt som helst men jag hävdar med emfas att den metodik som Aristoteles sammanställde för snart 2 500 år sedan är enkel och genial. Att jag sedan skriver att vi ska bygga ett tal är det helt enkelt för att det är precist vad det handlar om. På samma sätt som att det är ett hantverk att bygga hus så är det ett hantverk att skapa ett tal. Det handlar om att bygga det på rätt sätt.

Det första du måste göra klart för dig är: Varför?

Vad är det som gör att du vill tala om det du ska tala om?

Vad är ämnet?

Vad är syftet?

Vem talar du till?

När du är klar med ämnet – syftet – lyssnaren är det dags för dig att lära dig hur du ska strukturera ditt tal enligt Aristoteles metodik. Ett för lyssnaren lättlyssnat och intressant tal bygger du med fem byggstenar. Varje sten är i sig viktig. Lika viktigt är det att de kommer i rätt ordning. Det goda talet bygger du genom

Det goda talets 5 P:n                                   

Påkalla

Påpeka

Påvisa

Påverka

Påminn

 

Påkalla uppmärksamhet

Skapa intresse – välvilja – nyfikenhet!

”Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck” är ett citat jag alltid återkommer till i mina föreläsningar. Det gäller i allra högsta grad när du ställer dig upp för att hålla ett tal. Tänk därför på att med ditt kroppsspråk markera att nu är det dags. Var stolt att du står där och tänk på hållningen. Du andas bättre om du sträcker på dig innan du börjar tala. Det första du säger är egentligen inte lika viktigt som det som kommer när du har fått alla lyssnares uppmärksamhet. Du ska berätta för lyssnaren att nu är det dags för dem att lyssna till dig. För att du ska lyckas är det därför rätt att tänka på…

Det positiva struntpratets betydelse för den goda kommunikationen!

Det tar nämligen upp till 10–15 sekunder innan du har fått en lyssnare att göra sig beredd på att ta emot dina ord. Du skall därför undvika att säga något som är viktigt för lyssnaren att komma ihåg. Istället skall du i dina inledningsord försöka skapa en vi-känsla så snart som möjligt. Det kan du göra genom att tacka för att du fått möjlighet att komma och tala om det ämne du brinner för. I amerikanska talarskolor lär man sig att talet ska börja med ett skämt.

Alla tal kan och bör naturligtvis inte inledas med ett skämt. Det är ju självklart, men om du funderar ett tag till så inser du att det ligger något i det hela. Den första delen av ditt tal handlar om att du ska väcka intresse, välvilja och nyfikenhet. Hur du gör det är upp till dig och att ditt sätt att göra är anpassat till situationen och det tal du kommer att hålla. Jag brukar säga att det är klokt att se talets inledning som en välkomstdrink, en positiv ingång till en intressant och trevlig gemenskap. För det är det som är det primära med din inledning. Skapa en vi-känsla!

Ett lite fult sätt att skapa uppmärksamhet på är att knycka en klassisk och mycket misslyckad inledning som verkligen illustrerar hur enkelt det är att göra bort sig om man inte tänker efter före. Det är vår kung Carl Gustaf som i sin ungdom besökte staden Arboga på sin Eriksgata. När han står där på torget och säger ”Kära Örebroare” är det inte lätt för åhörarna att veta om de ska skratta eller gråta. Ett annat är president Kennedys avslutande formuleringar när han den 26 juni 1963 talar i Berlin. Hans ord – ”Ich bin ein Berliner” – kan också tolkas som att ”jag är en syltmunk” och är en klassiker i den retoriska litteraturen.

Kom därför ihåg att det första du säger har funktionen att

Påkalla uppmärksamhet med positiva inledningsord som skapar vi-känsla!

Påpeka

Nu ska du gå vidare och berätta vad du ska tala om. Det må låta lite konstigt för det är väl självklart säger du nu kanske. Men det är det inte alls för alla. Vill du ha fortsatt positiv uppmärksamhet är det på sin plats att markera vad ditt tal kommer att gå ut på.

Det här gör du genom att försöka hitta några enkla och slagkraftiga formuleringar. När du påpekar vad du ska tala om får det gärna vara i rubrikform. Inspireras gärna av tidningarnas löpsedlar eller nyhetsuppläsarnas korta formuleringar om vad som kommer längre fram i programmet. Du ska med så få ord som möjligt påpeka för lyssnaren att det här är något de vill lyssna till. De tjänar på att ge dig sin uppmärksamhet!

Koncentrera dig därför extra mycket på inledningen av ditt tal. Har du fått den positiva uppmärksamheten från början är det så lätt att fortsätta. Trots att jag arbetat med retorik så länge är det inledningen av talet som jag grunnar mest på. Tänk dig in i lyssnarnas situation om hur du ska få dem att lyssna till just dig. Jämför gärna med hur filmmakarna i Hollywood gör. Du kan lära dig mycket av att se hur stor möda de lägger på anslaget/inledningen av filmen. Det bästa exemplet är alla James Bond filmer. De har gjort det till en hederssak att ha den häftigaste inledningen någonsin. Även om jag inte tycker att actionfilmer är så spännande att se så njuter jag av inledningen.

Ett annat ordspråk jag gärna använder är ”små konstnärer stjäl lite, stora stjäl mycket”! Titta, se och inspireras.

Det finns ett uttryck inom populärpsykologin som säger att 90 sek = 90 %. Det betyder att   90 % av hur en människa uppfattar en annan bildar de sig under de första 90 sekunderna. I livets teater talar vi om ”första intryckets betydelse”. Våga inse att det gäller även när du ställer dig upp för att tala.

Det positiva mötet mellan dig och lyssnaren skapar du genom att bjuda på ett leende, tacka för deras vilja till att lyssna och skapa en positiv atmosfär i början av ert möte. Hur du gör det är upp till dig, koncentrera mycket av din inledning på att skapa intresse för ditt ämne och dig som person.

Påpeka syftet med ditt tal och vad du vill att de ska minnas när du är klar!

Det tredje steget i ditt tal handlar om att du ska…

Påvisa varför det är värt att lyssna till dig och ditt budskap. 

Det är nu du ska få lyssnarna att inse att de tjänar på att lyssna till dig. Det gör du genom att ge dem en bakgrund till varför du talar om det du talar om. Förklara bakgrunden till och om det finns en historik till varför du snart ska lägga fram det förslag/det ämne du vill att de ska ta ställning till.

En känsla av trovärdighet förmedlar du genom att du ger en bakgrund till dig som person och varför just du intresserat dig för det du vill förmedla. I den klassiska retoriken talar man ofta om en talares ”ethos”. Det viktiga är inte att du är en underbar talare som kan få en sal att skratta och gråta. Du behöver inte vara en glödande predikant som kan få församlingen att tala i tungor. Och du behöver inte uppträda som om du sålde magiska tvättdukar på torget. Det räcker med att vi uppfattar att även du tycker att du är värd att lyssna till.

Det är dig vi vill lyssna till. Våga visa dig själv, låt dem lära känna dig och var stolt. Då blir du upptagen i kretsen. De vill lyssna och försöka förstå vad det är du vill informera dem om!

Påvisa varför det är värt att lyssna till dig och ditt budskap! 

Nu är det få dags för det fjärde steget i det goda talets uppbyggnad som ser ut så här:

Påverka – det är nu du kommer in på ämnet!

Alla lyssnare vill bli påverkade! Varför ska de annars lyssna? Vad är ditt budskap? Ämnet? Är det ett tal vid en namngivningsceremoni/ ett dop eller är det minnesord vid en god väns begravning? Nu är det dags för den viktigaste delen i ditt anförande.

Vi har nu kommit så långt i vårt tal att rollerna är klart fördelade. Du talar och de som lyssnar vill lyssna för att du genom ditt sätt att vara har fått dem till det. Nu är det dags för dig att tänka på hur du skall få lyssnarna att bli påverkade så att de som Aristoteles säger ”ser sanningen i det de hör”. Lika viktigt är det att tänka på hur du ska få dem att minnas vad du har sagt.

Kurt Johannesson, som är Sveriges första retorikprofessor i modern tid, säger att ett tal kan ses som en trappa. Som talare ska du följa lyssnaren upp för den och steg för steg få dem att se sanningen i det de hör. De första stegen har du nu klarat av med det positiva intresset, du har skapat välviljan och de har gett dig sitt förtroende. Lyssnaren uppfattar dig som trovärdig. Nu vill de lyssna till dig.

Formulera ditt budskap. Stilla nyfikenheten hos lyssnaren genom att upprepa och utveckla den slagkraftiga formuleringen som du använde i talets inledning. Vad är det som gör att just du står upp och talar inför oss andra? Det är nu som de förväntar sig att du ska ge dem förklaringen till varför du har fångat deras intresse.

Tänk på orden logik – förnuft – känsla så träffar du rätt i alla lägen. Du börjar med det enkla lättfattliga som gör att vi som lyssnar känner igen oss. När du fått oss att förstå det går du vidare med det förnuftiga resonemanget innan vi förstärker budskapet med känslor.

Du ska nu börja med ett argument som är enkelt och lättfattligt. Det är genom att söka formuleringar som tycks självklara som du tar det första steget på argumentationstrappan. Det första argumentet får gärna vara så tydligt att lyssnaren tycker sig ha samma uppfattning redan från början. Alltför många talare gör det för svårt för sig. Se trappan som det hjälpmedel det är. Du behöver inte försöka finna ordrika underfundiga argument för att leda dina lyssnare uppför trappan. Det räcker med att tala om det enkla och nära. För ofta är det så självklart att det nästan glöms bort.

Tänk på tretalet/ tre argument/ tre delar och inse att det hjälper dig att få ihop ett kort, innehållsrikt och väl strukturerat tal. Men låt oss gå tillbaka till den ursprungliga frågan. Vad är det du ska tala om och varför gör du det?

Den första delen under punkten påverka handlar om att du ska hitta det enkla och lättfattliga argumenten som hjälper lyssnaren att förstå det du vill tala om. När du nått det målet är det dags för nästa del. Det andra argumentet skall vara det trovärdiga. Använd dig av fakta som lyssnaren känner igen och som finns i deras närhet för att påvisa att det du säger är korrekt.

Trovärdighet är viktigt. En talare får aldrig slarva med fakta och aldrig ljuga. Med stolthet skall du uppge de källor som lett dig fram till den åsikt du vill förmedla. På så sätt ökar du trovärdigheten för dina argument och faktiskt även för dig som person.

För att lyssnarna ska se sanningen i det de hör är det viktigt för dig som talare att aldrig glömma bort det känslomässiga argumentet. ”Med lite socker i botten går medicinen ner” är en käck refräng på en schlager från sextiotiotalet. På samma sätt ska du tänka när du argumenterar för din sak.

Våga beröra känslomässigt med dina ord. När du söker de rätta argumenten skall du inte vara rädd att anspela på de känslor som uppstår när man är i den situation du beskriver. Var inte rädd att ta i och få lyssnaren berörd. Gå tillbaka till de talare du minns. Var det för det de sade eller var det kanske lika mycket för att det de sade berörde dig så mycket. Genom det känslomässiga argumentet skapar du en relation till dem du talar med. Det är tillsammans ni har gått uppför argumentationstrappan och det är tillsammans ni ser lösningen på problemet. Med känslan som hjälpmedel hjälper du lyssnaren att se det du vill att de ska se!

Med känslor kan du säga saker som lyssnaren får insikt om genom att tänka själva. Många av världens största talare använde medvetet det känslomässiga argumentet för att förstärka sitt budskap. Det finns en berättelse om Gandhi som du kan lära mycket av. Det är en kort berättelse som just genom att den inte är lång säger mycket. Konsten att tala är att säga så lite som möjligt. Gandhis ord räcker långt!

Om Gandhi berättas en episod när han skulle kliva på ett tåg. Precis när han skulle kliva på tåget tog det fart och började åka iväg. I sin iver att hinna med tappade han en sko som föll av foten och låg kvar på perrongen. I stället för att försöka stoppa tåget tog han av sig den andra och slängde iväg den så att den hamnade i närheten av den första.

Folk som såg det undrade varför han gjorde detta. Nu hade han ju inga skor längre. Men, det är väl självklart svarade Gandhi. I stället för att jag bara har en sko kan ju den som hittar få ett par som han kan använda.

 Det är viktigt att våga ge för att kunna få! Du kan ge lyssnaren en stärkt tilltro till både dig och ditt budskap genom att beröra dem känslomässigt.

Känslominnet är det starkaste minnet! Som talare skall du medvetet använda dig av detta. När du förenar logik med förnuft och känsla så förenar du dessa sinnen hos den som lyssnar. De har hört ditt förslag och nu vill de veta varför de ska göra/ köpa eller kanske bara lyssna till vad du vill påverka dem till. Det är dags för argumentationen. Fundera på hur du med tre argument ska få din uppmaning bekräftad att informationen gått fram, att mottagaren förstått och att uppmaningen kommer att verkställas.

Hjälp lyssnaren att minnas det du vill att de ska komma ihåg!

Det är svårt att komma ihåg och förstå allt som du säger. Därför ska du redan när du planerar och förbereder det du ska säga tänka på hur och när dina argument ska komma. Som talare ska du hela tiden sätta dig in i lyssnarens situation. Hur mår de, hur mycket vill och orkar de lyssna? Kan du underlätta deras lyssnande på något sätt? Svaret på de här frågorna är naturligtvis ett ja! Självklart kan du förbättra för lyssnaren genom att tala så lite som möjligt. Lika självklart är att stimulera till en dialog. För det finns en stor sanning i ”det du vill att en lyssnare ska komma ihåg, ska du se till att de själva säger”.

Det är nu du ska sammanfatta vad du har talat om. Du skall påminna om vad du har pratat om, varför du talade om det och vad lyssnarna fått i utbyte av att lyssna till dig.

Den femte byggstenen skapar du tillsammans med dem som har lyssnat. De argument som du har stödjer det du vill ha sagt påminner du nu om. Genom att säga det en gång till blir det än mycket klarare att de argumenten leder till den självklara slutledningen. Med logik – förnuft – känsla har du fört lyssnarna fram till det du vill att de ska komma ihåg. Syftet med ditt tal behöver du inte nämna. När du påminner om argumenten förstår lyssnaren budskapet!

Alla talare bör inse att lyssnarna har bjudit dig på något väldigt fint. De har bjudit på sin uppmärksamhet. De har med hela sin uppmärksamhet lyssnat till ditt budskap. De har relaterat till sin verklighet och bestämt sig för att ta till sig eller förkasta det du har sagt.

Aristoteles talar om uttrycket ”katharsis”. Det brukar ofta översättas med ”själens rening”. När du berättar en historia eller när man spelar upp en teaterföreställning menar Aristoteles att man måste tänka på att ge publiken ”själens rening”. Det bör du som talare också tänka på.

Dina lyssnare har för ett ögonblick lämnat den verklighet de lever i. Innan du avslutar ditt tal skall du tänka på att med ett par avslutande ord markera att nu är du färdig. Nu får de gärna ställa de frågor som ditt anförande stimulerat till.

Lika viktigt som första intrycket är det sista. Allt för många talare glömmer bort eller bortser totalt från det. Allt för många gånger tar ett tal bara slut. Som lyssnare vet du inte hur du ska uppträda eftersom du inte vet om det är slut eller det är bara är en omotiverad pausering som talaren håller på med,

Alla lyssnare uppskattar en talare som på ett tydligt sätt markerar slutet på sitt anförande. Gör det du också. Glöm aldrig bort avslutningsordens betydelse. Genom att markera att du är klar stimulerar du samtalet med dem som lyssnar. Du får en ökad trovärdighet både för dig själv och för ditt budskap.

Påkalla

Påkalla uppmärksamhet genom att använda formuleringar som skapar intresse, nyfikenhet och välvilja!

Påpeka

Påpeka vad du ska tala om och varför du gör det. Påpeka även vad du vill att de ska minnas när du är klar.

Påvisa

Påvisa att det budskap du förmedlar är trovärdigt samt att du som person är värd att lyssna till. Var stolt!

Påverka

Påverka dina lyssnare genom din argumentation. Bevisa att du har ”rätt” med tre argument, logik – förnuft – känsla.

Påminn

Påminn dina lyssnare vad det var som var syftet med ditt tal och vad du ville att de skulle komma ihåg.

Tack för att du läst så här långt!