Tag Archive | vin

Eskilstuna vinakademi! Ett hobbyprojekt som ger mer.

2000-12-14 18.07.40Noak, den så ofta omsjungne mannen är den första personen som i litteraturen omnämns som berusad. En annan som aldrig har omnämnts på samma sätt är jag. Men en sak förenar oss båda. Vi tycker/ tyckte om att dricka vin och vi gör det gärna tillsammans med andra. Om det handlar dagens fundering.

Redan för 8 – 10 000 år sedan – olika källor påstår olika – odlades druvor för att göra vin. Till att börja med tror jag att det var mer för att erhålla en önskad berusningsnivå. Jag förstår Noak och hans kamrater för även undertecknad gjorde tidig debut (på 60-talet) med mindre ädla drycker som Beyaz och Villafranca. Vid dessa tillfällen var fyllan det centrala och flaskans innehåll medlet som gjorde det möjligt.

Men mycket snabbt gick jag över till bättre viner och upptäckte då att dricka vin var mer än att bli full. Det var gott! Det var berikande att lära sig mer om olika druvor och var de odlades. Och framför allt, det var trevligt att nörda ner sig i vad som fanns i glaset med andra likasinnade.

Därför har jag lärt mig så mycket om vin att jag vet att jag vet lite! Och därför denna idé. Det är säkert många i Eskilstuna som gärna vill veta mer om Dionysos favoritdryck. De finns de som har hört talas om föreningen Munskänken, men tror att det är något som verkligt kunniga får vara med i. Ingenting kan vara mer felaktigt och det är lite synd. Som gammal munskänk vet jag att det absolut inte är så. Alla är välkomna, men även jag hade funderingar om jag dög innan modet togs fram och jag drack det första glaset i föreningens regi.

Eskilstuna Vinakademi! Ett stöddigt namn på en enkel verksamhet, men också ett namn som tydligt talar om vad föreningen har för målsättning att ”tillsammans lära mer om vinets värld”! Och den första ”akademin” startades av Platon i Aten. Det började med att han då och då föreläste i filosofi i en park nära hans bostad. Parken var uppkallad efter den store hjälten/ heroen Akademos. Hans föreläsningar blev allt mer populära och efter en tid startade han tillsammans med Sokrates den första skolan för pojkar i dåtidens Aten. (På den tiden var genusperspektivet i undervisning inte något som diskuterades).

Grekiska viner är något som jag gärna undviker, men bilden av den första akademin tycker jag är vacker och tänkvärd. Intresserade människor träffas på en vacker och för ändamålet bra plats för att under vägledning lära mer. Vi kommer att ha våra möten nere i Vinkällaren Tingsgården som är Eskilstunas mysigaste plats att träffas och dricka vin på. Nere i källarvalven berikar vi varandra med våra intryck och upplevelser. Tillsammans förmedlar vi kunskapen och mycket snabbt inser vi att den värld som finns utanför Bag in Box- lådan är både god, spännande och intressant.

Varför gör jag då detta? Ja, det kan man fråga sig! Det finns inget riktigt svar. Varför ska det finnas det.? Min mamma älskade att virka, hon hade ”drivor” med vackra dukar men hon fortsatte ändå. En av mina/ våra döttrar tycker mycket om att fynda Vintagekläder. Hon har garderoberna fulla men fortsätter ändå. Och för ett halvår sedan bloggade jag om en man som älskade Laxfiske så mycket så att han sa sig vara beredd på skilsmässa för att kunna åka till Norge för att kanske få en fisk. Han hade gjort den resan många gånger, oftast fick han ingen fisk. Men det gjorde ingenting ”någon gång händer det och då måste man vara beredd”.

Vill du vara med och dricka vin tillsammans med likasinnade? Kontakta mig på retoriker@erlandlundstrom.se och tack ska du ha för att du läste så här långt.

 

 

Annonser

Det börjar med en …. och slutar med en silverskål!

Näh! Det handlar inte om att stjäla. Det handlar om personlig utveckling!

2012-03-26 16.03.15-1

Det började med en flaska Beyaz för 4,25 kr och numeraköper jag inte gärna ett vin under 100 kr. Varför? Det är inte gott nog! Med den här inledningen är det säkert många av er som slutar att läsa för det är skrivet så pretentiöst och nördigt larvigt.

Och! Visst är det både nördigt och larvigt att skriva så om sin hobby. Men ofta är det så att med kunskap kommer också ökade krav och förväntningar. En flaska Beayz skulle idag kosta 38 kr och det skulle den säkert vara värd. Eller! Rättare sagt inte vara värd. Syftet en gång i tiden var ju att dra i sig den så snabbt som möjligt och få den fylla man eftersträvade. Och. Den stora fördelen med just Beyaz var ju att den smakade så dåligt att det tog precis lagom länge för att man inte skulle blir alltför full alltför fort.

Idag är det inte längre lika viktigt att snabbt höja promillegraden. Jodå, det är fortfarande ganska så behagligt att då och då bli lite grann på pickalurven. Men vindrickandet innebär så mycket mer. Det är framför allt smaken som är det primära, sedan om/ när man äter något så bör det ju passa till maten. Om vi sedan plussar på lite sport i att känna igen olika druvor och på så sätt kunna få en insikt i var och hur de producerats blir det än mycket trevligare.

Dessutom måste man ju läsa aktuell litteratur för att vara uppdaterad på det senaste och om det kanske finns ett fyndvin som är värt att lagra. Och! Det är även här en ytterligare njutning kommer in. På Beyaz-tiden hade jag alltid vin hemma i garderoben. Syftet var att det skulle finnas hemma om mina kompisar kom på att vi skulle festa. Nuförtiden har jag en massa viner som ska lagras och har t.o.m. ett vinfack i en riktig vinkällare. Det är dyrt som bara den, men känslan av att kunna bjuda vänner ner i densamma för ett glas i källarvalven gör det värt utgiften.

Det kostar alltså pengar att vara vinnörd, men det är värt varenda krona. Om jag skulle dricka BiB som är motsvarigheten till gårdagens Beyaz skulle jag få den fylla jag eftersträvar och inget mer. Men mitt vintresse har gjort att jag rest till Bordeaux, Alsace, Trentino och framför allt till Toscana. Jag har lärt mig mycket om Geografi, varit på väg att starta vinimport som i sin tur utvecklade min förmåga att skriva affärsplaner. Jag har utvecklat mina sensoriska sinnen, fått uppleva oförglömliga vinprovningar. Jag har tjänat pengar på att ha vinprovningar som ett inslag i mitt kursgivande. Och framför allt fått vänner för livet.

Det är därför jag mår alldeles förträffligt just nu. Om ett par timmar ska jag ha examination på Erlands vinskola. Ett litet hobbyprojekt som har gett mer än jag kunde ana. Mina vänner/ elever kommer att utsättas för teoretiska frågor som ”Vilka färgtoner kan man ana i nagelns kant på ett lagrat rött vin?” och sedan ska de avgöra vilket vin som är gjort på Syrah, Sangiovese, Tempranillo och vilket som är ett blandvin med en dominans av Grenache. Om de svarar alltför mycket fel får de gå till Mc Donalds, vi andra avnjuter en fransk buffé. Det är kul att ha kurs!

Och som den munskänk som jag är (förening för vinnördar) har jag naturligtvis en silverskål som jag kommer att inleda kvällens övning med att skåla i. För det började med Beayz och slutar med Champagne i en silverskål.

Om Italien faller, faller alla

En glass på Piazza del Popolo och du räddar välfärden i Sorsele, Hälleforsnäs och Sjöbo! Så enkelt han det vara. Huga! Det är inte alltid lika kul att komma till Montecatini Terme. ”Min stad” i Toscana. Om det handlar dagens fundering .

Vi stänger nästa vecka, sade den trevliga tanten där vi brukar köpa glasögon. De stängde ju redan i höstas fick jag veta om skobutiken där jag brukar handla skor. Det gick inte längre för La Coste-butiken. Hotell och Restauranger bommar igen. Till och med enoteken/ vinshoparna saknar kunder och lägger ner sin verksamhet. Det är vår i Italien!

Men egentligen är det ekonomisk november. Det går åt helvete helt enkelt. Alla siffror säger just detta. Till och med vädret är förödande. Det har regnat, regnat, regnat och regnat i över sex veckor i sträck. Vad det innebär för skörden är ännu så länge oklart men vad det betytt för glasskioskerna är det tyvärr lätt att räkna hem. De flesta hade inte ens öppnat trots att det var + 25 grader häromdagen. Och att Italienska folket inte ens dricker vin längre är förödande för landets BNP. Konsumtionen har minskat med 22 % på tio år.

Men något som inte minskar och just därför ökar de sociala verkningarna av den ekonomiska krisen är lyxkonsumtionen. Den minskar inte, tvärtom så ökar den. Det putsades frenetiskt på loggan till Guccis nya butik. Det är det enda som säljer i Italien idag.

Vad är det jag egentligen skriver om är att Europas tredje största ekonomi håller på att gå i en faktisk bankrutt och vi bryr oss inte. Vi sitter fast i permafrostens rike och tror inte att de problem som finns runt om i Medelhavsländerna kommer att drabba oss. Trots att vi dagligen får rapporter om att just detta kommer att ske. Det finns en fördröjningseffekt som vi måste ta till vara och utnyttja.

Vad vi här uppe i den kalla Norden behöver är värme och rekreation. Det får gärna vara kombinerat med kultur, god mat och gott vin. Vad det italienska folket behöver är någon som vill äta den goda glassen, dricka det goda vinet och shoppa lite lagom med väskor och skor. De behöver få i gång det ekonomiska hjulet med mer konsumtion.

Du kan hjälpa dem. Fortfarande har det svenska folket generellt sett en god ekonomi. Vi har fortfarande råd med att resa utomlands. Vi är kända för vår vilja att skapa en välfärd för så många som möjligt. Nu är det dags för lite solidaritet. Åk till Toscana, sätt dig på Piazza del Popolo och ät glass.

Då räddar du faktiskt välfärden i Sverige. Det italienska folket får mer pengar att handla för. De kan köpa våra produkter. Ditt vinglas kommer att främja exporten i Sverige. I stället för att Italienarna ska tigga pengar för att överleva kommer din konsumtion att göra att vi får fler arbeten i Sverige. Det i sin tur innebär ökade skatteintäkter, vilket innebär möjlighet till mer pengar i vård – omsorg – skola.

Utveckla Sorsele, Hälleforsnäs och Sjöbo genom köpa en gelate misto. Vi är många som tackar för att du gör det.

Jag är sämst i klassen och jag trivs med det!

PICT0609Som pedagog använder jag ofta två tankeord som kännetecknar min syn på det här med lärande. Det första är ”kunskap är omöjligt att lära ut, men möjligt att lära in” och det andra är ”när eleven är mogen kommer läraren att visa sig”. Varför? För att det är sant förstås!

Det gäller att skapa en lärande stämning, en positiv relation, en öppenhet och ett förlåtande förstående för de misstag som görs fram till det att kunskapen blivit just det hos mottagaren. Tyvärr är det ett faktum som inte alltid sätts i praktik. Än idag präglas mycket av utbildning på alla nivåer du kan tänka dig av ”Läraren talar – du lyssnar och om du då inte lyssnar så är det ditt problem”. Läraren har ju gjort det hen ska. De har förmedlat kunskap. Din uppgift var att förstå. Så vad är problemet?

Jag är sämst i klassen och jag trivs med det! En enkel men riktig sanning. Jag tycker att det är toppen. Det är så roligt att någon gång ibland få rätt och det är så kul när mina kamrater skrattar åt mina fåfänga försök att ge det rätta svaret. Och det bästa av allt är att jag blivit så mycket bättre än innan jag började den kurs jag går på. Snart är jag riktigt duktig och faktiskt bättre än många andra. Men fortfarande sämst.

????????????? Vad är det då för kurs kanske du frågar dig? Jo, det är ju min kurs i vinkunskap. Sedan många, många år är jag medlem i föreningen Munskänken i Eskilstuna. Det är ett forum för människor som tycker om och gärna vill lära sig mer om vin på alla de sätt och vis. Nu går jag två betygskursen för andra gången. ??? Misslyckades jag och fick göra omtenta?? Näh! För mig är det totalt ointressant att få ett litet märke som visa att jag är just en tvåbetygare (och det är fint som f.. i föreningen). Jag trivs så enormt bra med kursen att jag inte kommer att gå upp i examinationen i år heller. Istället har jag i likhet med flera av mina kamrater anmält mig till nästa års kurs igen. Härligt!

Jag är sämst i klassen och jag trivs med det! Det som kännetecknar vår kurs är den totala prestigelösheten och vår lärare Olles stillsamma vägledning. Vi får resonera oss fram till kunskap och då gör det ju inte något om vi har fel på vägen. Olle och kamraterna hjälper mig upp på kunskapens stig igen. Det får mig att känna mig trygg och då uppenbarar sig sanningen om att ”när eleven är mogen kommer läraren att visa sig”. Jag känner mig trygg och kan slappna av. Det gör mig mer receptiv och kreativ i mitt sätt att tänka. Jag hittar svaren och blir stolt. Kunskap är möjligt att lära in! Det gäller även en gammal gubbe som mig.

Förra gången var det vita viner från ”nya världen” (Nord- och Sydamerika, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland) som var kvällens pensum. Efter ett kort samtal om de teoretiska frågorna var det dags att lämna rummet. När vi kom tillbaka stod det sex glas framför var och en. Vår uppgift var att genom att titta – lukta – smaka komma fram till vilken druva och från vilket land de kom. Om vi dessutom kunde disktrikt och vingård var det guldstjärna.

Och!? Jodå! Det gick bra, jättebra. Den lätta huvudvärken försvann och koncentrationen ökade. Jag tittade, jag luktade och jag svor. När Olle hörde mitt onomatopoetiska uttryck kom den förlösande repliken. ”- Ja, om ni hörde vad Erland sade så vet ni vad det är för druva och var den kommer ifrån”. De orden gjorde att jag förstod att jag hade ett rätt och innan övningen var över hade jag fem av sex glas rätt och två rätt på vilket land de kom från.

Tillsammans med magister Olle har mina kamrater och jag skapat just den lärande stämningen som gör att jag vill veta mer. Nu på tisdag är det dags för röda viner från nya världen. Då blir det spännande igen eftersom jag är en riktig vinnörd och har svårt att tänka mig att dricka viner från andra länder än Frankrike, Italien och Tyskland. Jodå! De viner som produceras där är ju bara bäst. Men! Min trångsynthet har gjort att jag inte upptäckt att det faktiskt finns goda viner och alternativa druvor från andra länder också. Kursen utvecklar mig som person.

Och det hjälper mig även att inse. All kunskap berikar. Tack och skål kamrater!

 

 

I kväll ska jag gå på vinkurs. Det får mig att tänka på orden skola och terroir!

2012-03-26 16.03.15-1

Terroir! Platsens betydelse för druvans utveckling är något som vi vinnördar gärna talar om. Vi går naturligtvis ner och diskuterar jordens olika lager och beskaffenhet. För som vi alla vet är dräneringen av regnvatten essentiell för rotens utveckling. Tillika anser vi det viktigt att tänka på altituden (höjden över havet) och plantans placering i förhållande till solen. Mikroklimatet är även det av yttersta betydelse. Och ännu har vi inte kommit in på upphängning och användandet av kemikalier.

Skola! Den plats som vi låter våra barn och ungdomar utvecklas är något vi som är föräldrar gärna suckar över. Det som slog mig – och det är ju bara för att slippa göra läxan till kursen – är att om man tänker i termer av vin så blir det ganska så förödande insikter som växer fram.

Jag har arbetat som gymnasielärare i trettio år och den arbetsmiljö som elever och personal tvingas arbeta i har mycket goda utvecklingsmöjligheter. Nedslitna lokaler med dålig ventilation och ej anpassad belysning är mer vanligt än vad de som är utanför skolan kan tänka sig. Samtidigt som jag arbetade som lärare föreläste jag ofta på kursgårdar och konferensanläggningar. Tyvärr!! Den pedagogiska terroiren är där oftast mycket bättre utvecklad.

Om vi sedan går vidare i jämförelsen i att utveckla ett gott vin och goda människor så är det lätt att jämföra de som står för själva slutprodukten. Lärarna och Vinmakarna! Det finns en stolthet och ett socialt erkännande hos de som kan kalla sig Vinmakare/ Vinkonsulter. Det finns konsulter som reser runt och ger tips om hur odlingen kan utvecklas på bästa sätt. För vinbonden är det en utgift som ökar vinsten. I Champagne finns det få vinbönder som tvättar sin Mercedes, de kör Ferrari istället!

I skolans värld är det tvärtom. De senaste trettio åren har lärarkåren år efter år sett sin löneutveckling gå åt fel håll. Det finns inget yrke i Sverige som sett sina reallöner sjunka så mycket som lärarna samtidigt som de fått arbeta mer och med sysslor som de inte utbildats till. Detta samtidigt som de ska ta vara på våra barn och ungdomar. Stolta lärare finns det fortfarande tack och lov, men vad är de stolta över. De har sin kärlek till sitt yrke, till glädjen att se människor växa och att de står ut i en karg och ogästvänlig miljö. Men jag vet att det finns få lärare som tvättar sin Mercedes nuförtiden. De har inte råd med så fina bilar.

Och det är här jag menar att vi måste tänka om. Klaga inte bara på skolan. Lägg inte fler pålagor på lärarna. Låt lärarna vara pedagoger, inte socialarbetare, administratörer, marknadsförare och lokalvårdare. Ge dem pedagogisk frihet att utveckla sina lektioner på platser som passar dem och ge dem tillit att de gör ett bra jobb. En lärare ska få känna sig stolt över att de är just vingårdsarbetare som ger allt för att druvan ska utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. Ge dem en lön som motsvarar den de hade när Svensk skola var på topp en gång under det förra tusentalet. Då kommer det att ske det vi alla vill att ska ske.

En av de frågor jag skulle ha besvarat istället för att filosofera framför datorn är ” Vilka viner får chaptaliseras och vilka får tillsättas süssrreserve?” Vad de konstiga orden betyder vet jag men ännu inte vilka det är i Tyskland och Österrike. Så nu blir det att gå ut i vingården och hämta in fakta som jag sedan tillsammans med glada vinvänner kommer att utveckla till gemensam kunskap.

Det ska bli både lärorikt och gott! Naturligtvis kommer vi även att prova viner från dessa länder. Det kommer att ske genom en s.k. blindprovning. Vi får sex olika viner och utifrån deras smaker och dofter ska vi kunna avgöra druva och distrikt. Det gör vi genom att tillsammans diskutera våra upplevelser. Det är en härlig pedagogik.