Smarta telefoner ger puckade trafikanter!

Hur dum får man egentligen vara? Ja, det tänkte jag häromdagen när jag såg en kvinna som kom cyklandes på vägens vänstra sida.  Hon var på väg att köra in i en mötande bil. Om det handlar dagens fundering.

Det handlar alltså om kultur och framförallt trafikkultur. Eller vanligt folkvett som jag egentligen vill kalla det. Den beskrivna episoden följdes upp av att den unga kvinnan som var på väg att köra in i bilen blev mycket uppbragd att det plötsligt fanns en bil i hennes färdväg och gav fingret åt chauffören. Hon var ju tvungen att väja och kunde ju därför inte kolla det hon höll på med på sin smartphone. Och som du förstår var ju orsaken till att hon inte sett bilen var att hon hela tiden hade haft all uppmärksamhet ner i sin mobil.

Nej! Det var inte jag som var chauffören utan jag var helt enkelt en hundägare på promenad. Det är en hobby som jag har, ja alltså, att promenera runt i villaområdet med Wille the dog. Det är en aktivitet som ger mycket kunskap om både det ena och det andra. Och! Tyvärr skulle jag kunna ge empiriska belägg för det – i mitt tycke – olyckliga tittandet ner i mobiler samtidigt som de cyklar. Den empirin bygger jag på promenaderna med Wille the dog. Redan 6,30 är det många cyklister som måste kolla av att något inte hänt/ något som har hänt sedan de lämnade hemmet. Frekvensen av cyklar ökar och vid lunchtid är det närmast legio att kolla av sin mobil under färd. Det vill säga att det är precis vad som sker när de smarta folket (som kan göra två saker samtidigt) är på väg hem mellan kl. 16 – 18.

Min tanke är. ???????????????? Även om svensk skola misslyckas med att utbilda elever som kan läsa och förstår så knepiga sammanhang som att om man cyklar och inte ser sig för så kan det komma bilar i vägen, eller hemska tanke komma lekande barn. Dessutom finns det ju något som kallas trafikregler och det är ju även det ingenting som någon behöver bry sig om. Men det skiter de ju också i. Just nu är det  – på grund av vägarbete – enkelriktat utanför vårt hus. Det är trångt och besvärligt att ta sig fram med bil eftersom större delen av vägbanan är uppgrävd.

Tror du att det hindrar de cyklister som har det som sitt till/ från jobbet stråk att dels cykla mot enkelriktat och dels kolla sin mobil så tror du fel. Men de är naturligtvis inte ensamma. Det finns ytterligare en grupp som nyttjar sin mobil än mer och det är småbarnsföräldrarna. Där har det gått så långt att en psykolog talade om faran med detta i radion häromdagen. Hon hävdade att mobilanvändandet hos föräldrarna riskerar att ge skador hos barnen när de senare växer upp. Sant eller falskt, vad vet jag? Men en sak vet jag och det är att enligt min åsikt/ mina studier baserade på promenader med hunden att det är en otrevlig sanning att många tittar mer på sina mobiler än på sina barn.

Jag efterlyser alltså folkvett utifrån de klassiska orden ”allt vad du vill att en människa ska göra mot dig, ska du och göra mot dem”. Se din nästa och de ser dig. Världen blir faktiskt både bättre och trafiksäkrare då.