”I valet kommer ångesten”!

Sören Kirkegaards mycket kloka ord är temat för dagens fundering. Jag läste det citatet alldeles nyss i ett reportage om företaget Apple och dess produkter, när jag slösurfade runt för att slippa välja om jag skulle dammsuga eller sätta mig och skriva fakturor.

Valet i det fallet bör ju ha varit lätt kanske du tycker. Men! Tänk efter en gång till. Vad ger det största och bästa mervärdet? Är det pengarna som kommer att komma om tidigast ett par veckor eller är det känslan av ett rent hus och den tacksamhet som övriga familjen visar för att det är rent och snyggt?

Och för sedan över det till det politiska läget i Sverige av idag. Det parti som omnämns dagligen och stundligen i media är Sverigedemorkraterna. Det faktumet är något som många får ångest över. Eftersom det sägs att all publicitet är bra publicitet är jag säker på att Kristdemokraterna – eller som jag höll på skriva Krisdemokraterna – inte är glada över den medieskugga som varandet av att vara med i Alliansen ger. På partihögkvarteret är säkert vibbar av ett traumatiskt Lars Norén-drama. Huvva, det är synd om dom (eller).

”I valet kommer ångesten” och det är kanske dags för Göran att frigöra sig från Fredrik så att de kan komma ut ur den slagskugga som Moderaterna skapat åt sina kamrater. Men frågan är om han/de vågar, för vad händer då? Sen har vi Jan Björklund som likt en ilsken liten terrier bjäbbar om att det är dåligt i skolans värld. Att alla utanför partiet hävdar att han har ett mycket stort ansvar för att det gått så dåligt de senaste åtta åren är något som han/de vägrar inse. För om de insåg det skulle ju ångesten lägga sig som en dimma över den liberala parnassen. Annie Lööf gör ju sina försök att tränga igenom bruset, men är det någon som vet mer om deras partiprogram än att de vet att den unga damen har rött hår? Varför vågar inte Centern ta just en tydlig centerposition i den politiska debatten? Men! Det har ju Stefan och Socialdemokraterna lyckats med. Han/ de har gått ut och sagt att de kan tänka sig att regera med vilket parti som helst (ja, utom SD förstås).

Och! Det är nu ångesten kommer över oss väljare. Vem ska vi tro på och vem vill vi att ska styra Sverige i framtiden? De står där på torget och ropar på oss. Men vill vi ha dem? Tycker vi att det är trovärdigt att ett så stort och tidigare så ideologiskt parti som Sossarna nu vill med allt och alla? Är Moderaterna trovärdiga i ekonomiska frågor nu när Borg klippt håret? Är det inte så att media och de övriga partierna mobbar de stackars Sverigedemokraterna för att de säger som det är? Och Miljöpartiet har väl fortfarande bara miljömuppar och teflonhattar som representanter, eller? Och så var det Vänsterpartiet. Tyvärr är jag övertygad om att det inte är många väljare som direkt kan svara på vad deras partiledare heter och än mindre vad de står för i politiska frågor (ja, förutom att de ofta säger Nej).

Det är November och förmultningen är total i skogen. De fallna löven och de kala träden skapar vackra grafiska bilder när dimman lättar. Jag går i skogen med Wille the dog och funderar på framtiden. Egentligen borde jag känna en stor ångest för vad som kommer att ske nästa höst men det gör jag inte. Och det bekymrar mig. Men framför allt så borde de bekymra dem som vill att vi ska rösta på just deras ideologi. De bör få ångest över att 15 – 20 % (olika i olika undersökningar) av oss väljare inte har bestämt sig och kanske inte ens bryr oss.

Jag bryr mig inte heller så mycket om att Apple är på gång att lansera Ipad-hybrid med en mycket större skärm än tidigare. Det bekommer mig inte det minsta om det kanske innebär att deras ultrabook MacBook Air då sannolikt kommer att dö sotdöden. Men många gör det och det innebär ångest för dem. Vad ska de nu göra och hur ska de överleva julen utan en ny pryl?

Ja, julen! Huga den skapar ångest på många sätt. Det är nog bäst att sluta tänka på framtiden och ta fram dammsugaren istället. Det ger ett snabbt och tydligt resultat och när det är klart så finns det tid till att skicka lite fakturor innan helgens lugn infinner sig. Det låter klokt för då kan jag det där goda glaset vin och må gott. Hade jag inte gjort det hade jag bara varit värd lite BiB-vin och då hade jag fått ångest för det.

Skål!

About willethedog

Retorik, Vin och Toscana + Wille the dog är hörnstenar i mitt liv. Tjugonio års verksamhet som frilansande retoriker har gett mig många tankar och upplevelser. Målet med min blogg är att ur en retorisk synvinkel påpeka händelser i samhället. Mer om mig www.erlandlundstrom.se.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: