Resonera mera!!

Varför måste vi mäta varandras åsikter hela tiden istället för att resonera med varandra? Det är något som jag under hösten och det som kanske ska kallas vinter jag funderat mycket över. Personligen tycker jag att det är utomordentligt trist att diskutera och argumentera för en sak. Men lika utomordentligt trevligt, lärorikt och gemensamhetsskapande att sitta och resonera kring olika saker. Om detta handlar dagens fundering

Låt oss först fundera på vad de olika orden enligt Nätet/SAOL/ Wikipedia betyder.

• Argumentation är presentation av argument för eller mot en tes. Alternativt. I en diskussion med en eller flera motparter eller i en text föra fram argument för ens slutsats eller ståndpunkter, ofta i syfte att försöka få andra att instämma i ens ståndpunkter.
• Resonemang är att utveckla en tankegång, språkas vid, utbyta tankar, framföra en tankegång.

Och det är här den – för mig – stora skillnaden – infinner sig. Läs de sista orden i argumentationsförklaringen och sedan de sista i resonemang.

När man diskuterar är det ofta i syfte att försöka få den som lyssnar att inse att det de lyssnar till är det som gäller för tillfället. Och det är ju det som jag tycker är så förbålt trist. Vad lär jag mig av att få säga att det jag redan har kommit fram till är det korrekta, rätta och oomkullrunkeligt sanna? Noll och intet! Det må vara så att jag genom studier i ämnet kommit fram till min ståndpunkt, alternativt att eftersom det alltid har varit så, så skall det fortsätta att vara så. Dessutom så uppstår det lätt en frustration i gruppdynamiken eftersom den jag argumenterar med inte tycker som jag. Trist, trist och ännu mer trist! Låt politiker i valrörelsen hålla på med det. Då tycker jag att det är intressant att lyssna. Men till Latten med kompisarna , till kvällens Cognac och alla andra möten med människor är det ingenting jag tycker att du ska hålla på med.

Näh! Lär dig att resonera och lyssna till vad dina medmänniskor tänker och tycker. Värdera inte deras tankar och åsikter. Låt dem utveckla sina tankebanor och fundera på vad du kan lära av detta. Du behöver inte hålla med, tvärtom det är ju det som kan vara så berikande. Dina kamrater kan förutom att ge dig nya kunskaper, nya infallsvinklar på gamla funderingar även förstärka det du tänker genom att du inte håller med hela tiden. Men! Det viktiga är inte att du då börjar argumentera utan fortsätter att lyssna. Det är då den underbara stämningen infinner sig. Det är då ni verkligen börjar tala med varandra. Båda parter känner att de kan säga vad de tänker och tycker utan att vara rädd för att inte bli betraktad som något som borde sitta inlåst på någon säker plats.

Jag funderar ofta på det som det här citatet tar upp. ”Åsiktskorridoren – det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd – är mycket smal i Sverige”, (Henrik Oscarsson, statsvetare).

Det känns som att vara PK är det nya svarta och att allt du säger vägs/ ska vägas enligt de normer som gäller för tillfället. Samtalsklimatet har blivit så hårt att t.o.m. jag har funderat /insett att det är nog bäst att hålla käften.

Men det är ju också det jag vänder mig emot i dagens fundering. Låt tankar vandra fritt, låt orden hamna snett. Lyssna till budskapet och lyssna till människan som för fram dem. Det blir så trevligt, det blir så roligt att vi inte ens behöver alkohol för att umgås med andra.

Börja gärna ikväll! Ät gott, drick gott och lyssna till vad dina vänner säger. De kommer att känna att du vill göra just det och de kommer att älska dig för att du gör det!

Kram och Gott Nytt År!