Utan drömmar dör man!
”Utan drömmar dör man” säger tonåringen. Pappan svarar med orden ”Mina drömmar köper jag”. Två repliker från en scen av Ulf Nilsson från Gällivare. Det är utgångspunkten för dagens fundering. Lägg sedan till en väns tankar, som liksom jag försörjer sig som föreläsare. Hen skriver just nu på en ny föreläsning och har lagt ut en fråga på sociala medier. ”Vad är mod”?
Karin Boyes ord ”Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka” sammanfattar min syn på mod. ”Just do it” säger Nike och jag håller med. Det finns många eleganta sätt att ta sig ned i en swimmingpool. En del dyker graciöst i, andra går lugnt nerför trappan/stegen. Medan andra är som jag! De står där och tvekar, stoppar ner yttre ändan av en tå, velar för att sedan strunta i det. Ja, alltså det där var en sanning med modifikation. Nuförtiden har jag insett att jag är en riktig badkruka. Jag är medveten om att när jag väl är i vattnet är det svårt att få upp mig därifrån. Detta tillsammans med det för en del av er så välkända ”Lulesteget” gör att jag istället för att tveka går fram till bassängkanten, tar ett steg ut i luften och hamnar ofelbart med ett plask i vattnet. Härligt!
Men ”utan drömmar dör man” skulle ju det här handla om. Och det gör ju just det. Genom att medvetet sätta upp ett mål och göra något åt det uppnår ju jag detsamma i den stund jag hamnar i poolen. En av mina föreläsningar handlar om mental träning. Den brukar jag inleda med att säga ”jag är en man som förverkligar drömmar”. Det låter stöddigt men det är sant! Jag har förverkligat många drömmar i mitt liv genom att våga tro att jag kan förverkliga dem. En av de viktigaste var drömmen om att träffa en kvinna som ville leva tillsammans med mig. Den är förverkligad och vi har dessutom – som extra bonus – fått två flickor. En annan var drömmen om att få skriva en bok om retorik. Det har blivit två böcker + artiklar och blogg som resultat av den. En tredje var drömmen om ”Retorik i Toscana”! Sedan 1999 har det blivit 42 kurser i Montecatini Terme, och redan nu är en kurs i maj nästa år fullbokad.
Hur har jag då lyckats? Är det för att jag är så jävla duktig och perfekt på alla sätt? Knappast! Det handlar om svett och sedan ännu mera svett. Det handlar om att medvetet styra undan negativa tankar och det handlar om att sätta upp ett mål.
Som vuxen – snart pensionsmässig – är det min plikt att försöka ge ungdomar mod att tro på sig själva och våga ta steget ut i det okända. Igår träffade jag en gammal elev som börjat jobba med något hen inte riktigt trivdes med. Det handlar om pengar blev svaret på den uppenbara frågan varför hen stannade kvar!
Det är många som resonerar som min gamla elev och jag både förstår hen och blir lite besviken. ”Mina drömmar köper jag”! Är det så vi egentligen vill ha det?
Lyckligtvis har jag fortfarande drömmar kvar att förverkliga. De går inte att köpa, men de går att förverkliga med svett. Det är jag glad för eftersom ”utan drömmar dör man”!