Vänd INTE ryggen till!

Vad Nu? Har han blivit SD-are och ska hoppa på en så enkel, smart och kraftfull metod för att protestera mot den politik som Jimmy Åkesson och hans anhang sprider runt om i Sverige. Om du nu slutar läsa min fundering och istället går ut i den fenomenalt vackra försommardagen tycker jag faktiskt synd om dig. Istället för att reflektera om det kan vara något att fundera över reagerar du med ointresse och nonchalans till de tankar som kanske kan få även dig på andra tankar.

Till att börja med tyckte jag att det här med att vända ryggen till var så smart, genialt och kraftfullt. Sedan tänkte jag en gång till och insåg att det är precis det vi absolut inte ska göra om vi vill demonstrera mot den politik som Sverigedemokraterna står för. NEJ! Jag är ingen anhängare av SD. Det är just därför jag ber dig att sluta med att vända ryggen till. Låt mig förklara vad jag menar.

Till att börja med så gör ni/ de precis det som det tyska etablissemanget gjorde i början på 30-talet. De vände ryggen till och låtsades som om de där brunskjortorna inte existerade. Resultatet av detta bör alla känna till. Just därför skrämmer det mig att i sociala medier se bilder på en f.d. Kommunstyrelseordförande och Riksdagsledamot stå och vända ryggen till vid ett möte/ demonstration mot detsamma. Har denna hen inte utvecklat sin retoriska förmåga bättre efter att ha arbetat i ett stort partis tjänst i över tjugo år att hen inte kan argumentera för sin sak på ett bättre sätt förstår jag att hen är just en f.d. Men tyvärr är hen inte ensam. Intill hen stod ett nuvarande kommunalråd från ett annat parti.

Soran Ismail gör tvärtom. Han förstår, inser och gör det vi alla borde göra. Ta kontakt med de som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Tala med dem, resonera och försök få dem att förstå att deras åsikter kan förändras till något bättre både för dem själva och för samhället i stort. Soran äter lunch med Sverigedemokraternas stabschef Linus Bylund. Själv förklarar han det med ”om jag inte tolererar det intoleranta, då är jag dom”. Istället för att vända ryggen till, sträcker han fram handen och bjuder in till ett samtal. Jag skulle önska att fler gjorde detsamma. Framförallt anser jag att de som arbetar med politik bör göra det. Till det finns det två skäl. Båda är lika uppenbara. I grundläggande konfliktlösning talar man om att för att lösa en konflikt måste man först hitta en nivå där de olika åsikterna kan mötas. Det andra är det demokratiska argumentet.

Vi har en lång tradition av demokrati i vårt land. Med den följer också begreppet mötesfrihet. Och det bör ju säga allt. Det går inte att komma ifrån att Sverigedemokraterna är representerade i vår riksdag. Bara det innebär att de bör kunna få hålla möten utan att störas av motdemonstranter.  De som demonstrerar på det sättet göder ju bara Sverigedemokraterna. De skapar ett vi och dom, där de som inte tänker rätt är paria. Tänk även här en gång till. Det finns många runt om i vårt land som sympatiserar med SD. När de ser hur deras företrädare blir behandlade förstärks ju deras uppfattning om att samhället inte tål att höra sanningen. Det är många politiska kommentatorer som tar upp detta, men det når tydligen inte ut till de andra partiernas högkvarter. Om man värnar demokrati och tror på mötesfrihet bör det gälla alla. Tyvärr tycker jag så och det är därför jag inte vänder ryggen till.

Det vi kallar demokrati idag föddes – enligt legenden – i Aten. De fria männen samlades på torget/agoran för att göra upp om hur staten skulle skötas. De argumenterade med varandra och kom på så sätt fram till beslut. De lyssnade, värderade argumenten och utifrån det skapades det mönster som präglat vårt västerländska samhälle sedan dess. Det är i samtalet förståelse skapas.

Du/de som vänder ryggen till, vänder tyvärr – enligt mig – även ryggen mot den formen av demokrati. Istället vill jag att du ska ta matchen, tala med Sverigedemokraterna och du vinner sympati, inte bara hos den du talar med utan även ifrån dina väljare.

Gör som Soran Ismail och du får min röst!